Adventskalender

Det må vara några veckor kvar till december men jag är övertygad om att veckorna dit kommer att rusa fram eftersom till och med varenda helg är uppbokad fram till jul! Kort och gott, skulle det bli någon julkalender till Tage kunde det lika gärna ske nu! I min familj är det nämligen tradition att ha paketkalendrar som nedräkning i december. Det har aldrig varit dyra presenter i centrum, utan bara själva grejen att på starta dagen med en julskumstomte eller en pusselbit som så småningom blev ett helt pussel (I Tages är det ett adventssljus, ett uppdelat Duplopaket, russin, kex och djur som redan är hans…).  Pappa gjorde kalendrarna och mammas jobb blev att fylla dem.  Jag önskar att den här kalendern ska tas fram i många år framöver och om det skulle bli fler barn någon gång tänker jag att man kan hänga fler paket från varje klädnypa, märkta med namn.

Konstruktionen är enkel och jag fick inspiration från Pinterest (missa än en gång inte denna idéapp!). Det är en bräda i botten (100x15cm) som jag både grundade och ytmålade i halvblankt vitt (tack Svärfar för slattar och spillbräda). Sedan plockade jag isär 24 träfärgade klädnypor för att slippa färg på metalldelarna, målade dem i en mörkröd hobbyfärg (15kr ÖoB resp. Panduro 29kr/burk) och lät dem torka innan jag fixmålade delarna jag hållit i första gången.  Jag hade tänkt att frihandsmåla siffrorna helt och hållet men av en slump sprang jag på en mall på Harald Nyborg (10kr) med ett typsnitt jag gillade och därmed blev jag lat och gick på det!

När jag hade mätt och mätt igen för att få det rakt ritade jag dit siffrorna med blyerts innan jag fyllde i dem med en svart, högblank och oljebaserad färg. Det gav en lite stämplad, nästan upphöjd effekt som dessutom inte blev alltför chabby chic ihop med den råa brädan. Klädnyporna limmade jag fast med limpistol, skulle det bli tyngre paket i framtiden får jag skruva fast dem, men jag tror nog att det ska hålla. Ett tag tänkte jag limma fast olika julband på klädnyporna, men just i år fick det vara!

Papperna får ju bli det som ändas med tiden, därför valde jag att vara ganska sparsmakad med julen på själva kalendern. Här är det papper från Rusta och hushållssnöre till (9kr/st resp. 29kr, det går åt så mycket mer än vad man kan tro!). Duploklossarna blev tacksamt fyrkantiga paket och de andra sakerna slog jag in i sparade småkartonger. Sist skruvade jag fast öglor och knöt ett vitt bomullsband till att hänga upp den i.

Nu göms den undan i garderoben och jag längtar efter att få hänga fram den till advent. Gör en sådan här nu för det var så himla roligt! Man kan köpa färdiga klädnypor och klistra på siffror eller göra på mindre tidskrävande sätt, men resultatet slår alla chokladkalendrar i världen!

Alf-pyjamas

  

Tages stora kärlek i livet är myskaninen Alf som han fick när han föddes. Den tröstar och söver samtidigt som stackaren får stå ut med en hel del bensaxar, smuts och snor. Nu var gränsen nådd för äckel som samlats i pyjamasen och som inte ens går bort i tvätt, så jag såg till att han fick en ny outfit.

Tyget kommer från Stoff och stil och har tidigare använts till en byxlinning. Därför fanns det inte mer än 25cm på längden så det fick pusslas och trixas för att få tyget att räcka. Jag gjorde ett mönster av den förra pyjamasen, klippte ut delarna i det nya tyget och tänkte sedan en massa innan jag sydde ihop ett framstycke, två bakstycken och två ärmar. Sist satte jag resår i halsringningen och vid byxbenen för att nappen som alltid ligger i Alf inte ska kunna trilla ut!

Mössan kom till i rena lyckan att vara ensam hemma och kunna sy helt ostört. Först gjorde jag en där tanken var att öronen skulle sticka ut men det blev inte alls bra så jag syddeen ny. Om någon har ett tips på hur man kan göra snygga mösshål så säg gärna till!

Värmekrage

 

 

 

Idag har det regnat så gott som hela dagen och då skulle jag passa på att sätta mig vid symaskinen en sväng medan Tage sov. Det blev en pysselstund på tjugo minuter så resultatet blev lite därefter kan man säga...

Inte ett vackert, men ett användbart halsskydd för att undvika drag ner innanför jackan. Värmande velour på ena sidan och tricot på andra för att det ska se ut som en tröja eller något i den stilen. Kardborre bak för att fästa kragen (som i ärlighetens namn får Tage att likna grannen i Beck, men men.)

Bokback

För några dagar sedan var jag uppe på vinden i ett annat ärende och hittade det här gamla tidningsstället. Jag köpte det på loppis 2007 och sedan dess har det varit svart, limegrönt, vitt, lila och nu gult!

Jag kan egentligen inte förstå att jag ger mig på det gång på gång med tanke på hur urbota tråkigt det är att slipa och måla i omgångar (spjälor, säger inte mer). Den här sortens pyssel är egentligen tråkigt strax efter att idén har kläckts, det är liksom inget spånande, inga lösningar eller nytänkande. För min del ska det helst vara klart direkt! Det enda roliga var att filura ut vilken färg det skulle bli den här gången och valet föll som synes på Brio-gult!

Jag trivs verkligen inne i Tages rum nu, det är riktigt färgglatt och mysigt och lockar till lek. Sist vi satt där inne och lekte slog det mig hur mycket inne i rummet som faktiskt varit mina projekt, så roligt! Hittills har jag skapat: gardinerna, skötbordsunderlägget, sängkläderna, Fåret Shaun, tavelväggen, gåvagnen, fårmobilen, lampträdet, boken om mig och en del leksaker som ligger gömda i lådorna (och så min pysselplats då)- alltihop finns att hitta här på bloggen och mer lär det bli.

Mössa och hårband på beställning

  Jag brukar tacka nej till beställningar för att jag är rädd att folk inte förstår att det jag syr och pysslar inte alltid är hundra procent vackert om man tittar nära. Dessutom är det svårt att få till det med storlekar och så eftersom jag aldrig syr efter färdiga mönster och syr jag till mig själv provar jag hela tiden, sätter en här och en nål där. Kort och gott, detta hör inte till vanligheterna!

En kompis frågade nämligen om hon inte kunde få beställa hårband och en mössa till sin dotter och eftersom jag känner mig hyfsat säker på dessa två projekt sa jag faktiskt ja! Om det passar återstår att se, men "en mössa i något lilaaktigt och två hårband i tjejiga mönster" blev det i alla fall!

Haklapp

Det finns en app som heter "Pinterest" som jag kan slå ett slag för när det kommer till att hitta inspiration. Idag satt jag mest och päste i soffan medan sonen sov, men efter en titt där så blev det symaskinen istället. För ett tag sedan köpte jag en haklapp från Emesters som verkligen kan rekommenderas, lätt att packa och lätt att tvätta (den blåvitprickiga med orange kantband). Jag blev dock sugen på fler och började testa lite själv, trots min stora kantbandsskräck. Det blev väl helt okej för att vara första gången och Tage är inte svår att imponera på för den fick vara på mest hela tiden!

Jag klippte ut formen efter Emsters, kantade fickan först (bra uppvärmning på raksträcka) och sedan strök jag kantband mycket längre än vad jag först trott att det skulle gå åt. Nålar i massor och noggrannhet är lösningen på det här! Tygerna fanns hemma,  PVC och bomull, det senare med små prickar från Åhléns. Och så en bit kardborre då.

Visst, det funkar men jag rekommenderar fortfarande att ni beställer ett par stycken från Emster, den kantbandningen tåls att syna i sömmarna!

Dyna till hallmöbeln

 

 

För några inlägg sedan bad jag om hjälp och råd angående den nya hallmöbeln. Förslagen fullkomligt rasade in (hm, undrar just om kommentarsfältet är ur funktion om man ska tro statistiken...) men bäst var Svägerskan som värkte fram något åt det här hållet när hon var här!

Det blev IKEAs tyg Sofia (69kr/m) och ett svartgrå-randigt tyg från den lokala gardinaffären (149kr/m, behövde 20cm). Dynan är 110x35cm och var svart från början och jag sydde helt enkelt ett fodral till den. Inte särskilt svårt kanske men jag blev lite för girig med att få den snortight och helt utan valkar så att den nästan blev lite för snävt för den stackars kudden så att de välpressade kanterna nästa bullar ut (som på näst sista bilden). Annars är det bara att vara noggrann i mätningen och att just pressa alla sömmar för en fyrkantig look. Om man har samma tyg överallt skulle man kanske kunna tänka sig en sticksöm utanpå men här kunde jag inte se att det skulle bli snyggt med så många olika färger.

Nu ligger den i alla fall där. Permanent eller tillfälligt får vi se men den fyller sin funktion skydda från repor när man sitter på den och att "tonårskillen" är borttrollad är ju klart en bonus!

Minikudde

På den här bloggen hamnar alla pyssel, stora som små, så därför måste jag visa Tages tillfixade fåtöljplats i vardagsrummet- en liten kudde gjord av rester från Pillerillkudden (finns under fliken "småfix").

Babysittern hade gjort sitt för ganska många månader sedan så vi lånade ut den. Men när den kom tillbaka och tillfälligt stod i hallen tydde sig Tage till den igen med en gång. Nu ligger hans fina fårskinn över och ska han softa lite innan läggdags är detta platsen som gäller! Samma som för föräldrarna ska det vara!

Fåret Shaun- mjukisdjur

En liten uppföljning: Den gick hem!

En högst intern skiss som nog inte kan förstås av någon mer än mig!

Mönster till alla delar utom benen, det behövdes aldrig.

Min skalpellpassare- ett kanonverktyg till papper och tyg när man som jag inte kan klippa utan hack.

Alla delar utklippta

Inspiration inom räckhåll. Tittade runt bland Tages mjukisdjur för att få konstruktionshjälp.

Ordentliga fästen inför ögonsömnad.

Alla delas syddes ihop nerifrån och upp, en ganska makaber syn.

Underdimensionerade svansen jämfört med originalet, det blev bättre så.

Färdig! Ca. 60cm lång

Med  hårt fastsydda detaljer, redo för lek!

 Tages absoluta favorit bland barnprogram är Fåret Shaun, som tårtan i ett tidigare inlägg avslöjade. Avsnitten är fortfarande lite långa för honom med det finns en musikvideo (Life's a treat) på YouTube som vi spelar när livet ska bli lite extra bra. Då dansar Tage innan första tonen har tagits och det gäller numera även när han ser får, bilder på just Shaun eller om man frågar vad fåret säger.

Jag googlade lite på mjukisdjur för att se om det går att köpa Fåret Shaun någonstans och även om det nu gör det så fick jag inspiration till att försöka göra ett själv. Efter en snabb skiss, inköpt teddytyg (knappt 30kr totalt för den biten jag behövde) och en genomsökning i förrådet (hade vadd, en gammal svart tröja, stuv från pickningfiltsbaksidan till pupiller och näsborrar och stuv från tvättkorgen till ögonvitor) satte jag igång med att göra mönster och klippa ut delarna.

Först sydde jag ihop armar, ben och öron och stoppade dem innan jag sydde fast lemmarna samtidigt som jag sydde ihop kroppen. Sedan sydde jag fast applikationerna på ansiktet och gjorde klart huvudet med öron och allt, fortfarande öppet på toppen så att jag kunde fästa det i kroppen. Till sist fick jag sy fast det signifikanta håret för hand vilket gick bra eftersom teddytyget är så förlåtande för alla stygn som inte ska synas!

Det här var riktigt roligt och stundtals svårt om man vill få till det som på originalet. Jag gillar att behöva tänka ut lösningar efter hand och se någonting växa fram allt eftersom man håller på. Imorgon ska jag visa den för Tage och då vet jag om jag egentligen har lyckats, dansar han igenkännande eller inte...?